Gå till innehåll

Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg.  Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.

2019 är det året vi  fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.

Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.
Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.

I år har vi fått rekord mycket sol under hela Mars månad. Jag tror att det blev 266 soltimmar i Östergötland. Och det blev stora variationer på temperaturen med varma dagarna och kalla nätter. Som kallast fick vi minus 12 grader och varmast ca 17 grader I (Valdemarsvik). Vilken tur för mig att min läkare ordinerade långa promenader, så att jag fick vara ute i solskenet. Tänk vilken hemsk tanke att få sitta inne, under rehabiliteringen utan att få gå ut i naturen när den är som bäst.
Tack soliga Mars!

Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.
Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.

När det blir varmt och solen lyser, då kommer våra övervintrande fjärilsarter fram. De är riktiga opportunister och är framme så fort det tillåter. Och det brukar vara när temperaturen går upp till ca 9 till 10 grader varmt. Och sådana dagar var det många av under Mars månad. Jag har aldrig varit med om en varmare och soligare Mars månad. Och tydligen har inte våra fjärilar varit med om något liknade heller. Alla vår övervintrande fjärilsarter har redan varit på vingarna.

Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022
Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022

Den 19 Mars fann vi de sista fjärilsarterna och det är väldigt tidigt. Vanligtvis brukar vi se de sista fjärilsarterna runt den 10 till 15 April. Så det är nästen en hel månad för tidigt för dessa fjärilar och insekter. En annan art är Vinterflickslända som också var tidig i år. Den fann jag den 20 Mars, brukar finna den runt den 5 till 10 April.

7 Påfågelöga Aglais io 19 mar 2022
6 Sorgmantel Nymphalis antiopa 19 mar 2022
5 Vinbärsfuks Polygonia c-album 19 mar 2022
4 Citronfjäril Gonepteryx rhamni 19 mar 2022
3 Körsbärsfuks Nymphalis polychloros 15 mar 2022
2 Videfuks Nymphalis xanthomelas 13 mar 2022
1 Nässelfjäril Aglais urticae 6 mar 2022

Körsbärsfuksen är en relativt vanlig art nu för tiden. Vi ser den allt oftare. Denna art flyger nästan enbart här på östra sidan av vårt land. Från Skåne i söder upp till Stockholms län. Förväxlingsrisken med Videfuksen är väldigt stor. Och det är därför jag har tagit med dessa två arter. Vad är skillnaden på Videfuks och Körsbärsfuks? Det kan ni se här:

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022

Vilka tidiga arter har ni funnit?
Som jag förstår det, har det exploderat av insekter under Mars månad. Det finns några som redan har hittat 200 till 300 insektsarter Under Mars månad. Är det rekordtidigt?

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Möte med larv till Åkervindesvärmare.

Fredagen den 7 augusti förra året (2020) var jag ute på landet vid mitt sommarboställe Kårtorp, strax söder om Norrköping. Jag och min sambo hade gjort en paus i trädgårdsarbetet och satt och drack kaffe på vår uteplats strax väster om sommarstugan. Uteplatsen gränsar till en mindre bergklack strax intill. Plötsligt säger min sambo, "titta vilken stor fjärilslarv som kryper på bergklacken"! När jag tittar ser jag en c:a decimeterlång larv med analhorn av brunaktigt utseende som kommer krypande.

Som stor fjärilsentusiast ser jag direkt att det är en Svärmarfjärilslarv och jag går jag fram till larven och tar upp den. Larvkroppen verkar hård och jag antar att larven kröp omkring för att hitta en lämplig plats för att förpuppa sig! Jag var först villrådig över vad det var för fjärilslarv jag hittat men efter senare koll i mitt fjärilskartotek fann jag i Nationalnyckeln, att larven tillhörde Åkervindesvärmare. Jag hade lagt larven i en stor glasburk och såg i facktidskriften att den förpuppar sig i marken samt övervintrar. Jag fyllde på glasburken med fyra cm jord men larven verkade inte intresserad av detta utan bara kröp ikring.

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
Ängsblåvinge Cyaniris semiargus

Vi åkte sedan hem och jag funderade på min "larvkompis" och tänkte att jag får titta till honom under morgondagen när vi åter skulle ut till sommarstugan. När vi dagen därpå kom ut såg jag till min förvåning att larven var försvunnen. Eftersom jag hade lock på burken antog jag att larven grävt ner sig i jorden. Jaha, tänkte jag, får väl ställa undan burken inför vintern och se vad som händer. Jag ställde in burken i ett förråd, tog bort locket och stack ned en pinne som skulle vara fjärilen till hjälp om den kläcktes, glas är ju halt.

Såg i facktidskriften att denna typ av fjärilar har svårt att överleva i vårt klimat varför jag inte hade några större förhoppningar till att det skulle kläckas en fjäril. Så till lördagen den 29 maj (2021), året därpå, när jag gjorde ett besök i förrådet, råkade jag kasta en blick på den förra året undanställda larvburken och vad får jag se???? På, pinnen jag stuckit ned i burken sitter en stor fjäril, gissa om jag blir positivt överraskad?

Tydligen hade fjolårslarven klarat vinterns kyla och blivit kläckt trots allt. Jag rörde inte fjärilen vilken satt kvar på sin pinne när vi åkte hem. Dagen därpå var den försvunnen och hade tydligen flugit iväg! En otrolig upplevelse för min del!

Rapport Kårtorp 2021

Bo Norrgård
Kårtorp