Gå till innehåll

1

Förord:

Planeringen av fjällresan började för tre år sedan, och resan skulle genomföras förra året 2022. Det året fick jag göra en hjärtoperation. Tyvärr orkade inte jag att följa med det året. Återhämtningen tar längre tid än vad man tror. Operationen gjordes i februari och nästan fullt återställd blev jag i september. Den resan blev tyvärr inställd på grund av dåligt väder i Lappland. Självklart blev jag glad över den inställda resan, för då kunde jag följa med i år.

Planen var att vi skulle vara fyra stycken som skulle upp och se på fjärilar i fjällen. Den fjärde medlemmen blev sjuk och kunde inte följa med denna gång. Frågan gick ut till er medlemmar om det var någon som kunde hänga med. Efter som det var väldigt kort om tid, var det ingen av våra medlemmar som fick tid över till resan. Vi genomförde resan med tre man under tiden den 1 Juli till den 10 Juli. Och det gick över förväntan bra.

Torneträsk 2023
Torneträsk 2023

Första anhalt och övernattning blir i Östersund där vi försöker oss att finna Violett guldvinge. Vi är precis i slutet av deras flygtid och hittar ingen flygande. Där i mot finner vi Violettkantade guldvingar i ganska stort antal. Pricken över i:et är en Mindre igelkottspinnare som vi hittar istället för Violettguldvinge.

Brunkulla Gymnadenia nigra
Brunkulla Gymnadenia nigra

Nästa mål är att finna en orkidé som heter Brunkulla (Gymnadenia nigra). Och den fann vi i stort antal på Nästmyren som är en Natura-2000 område. Självklart fans det många andra fina kärlväxter som Fältgentiana, Jämtlandsmaskros och Brudsporre m.m. Även Violett guldvinge ska flyga i Nästmyren, men tyvärr fick vi inte se den.

Innan vi styr norrut så passar vi på att leta efter Bäckpärlemorfjäril (Boloria thore) som finns vid Kolåsenvägen där två bäckar rinner tillsammans. Och mycket riktigt vi fann 4 stycken längs med grusvägen. Efter någon timme med Bäckpärlemorfjärilarna så styr vi äntligen mot Lappland och Abisko.

Bäckpärlemorfjäril Boloria thore
Bäckpärlemorfjäril Boloria thore

Måndagen den 3 Juli är vår första dag i Lappland och den blir en katastrof. Vårt mål är Cievrracohkka 1363 meter och Garmasbakti 1085 meter, som ligger vid Nikkaluokta. Beskrivningen till leden som går upp till Cievrracohkka är knapphändig och är svårtydd. Den säger att efter bron så ska leden vara till höger om bron. Det finns ingen skylt eller anvisning var leden går. Vi letar febrilt efter leden i ca 40 minuter.

Tyvärr finner vi inte leden och beslutar att ta en egen väg upp för fjället. Efter ca 45 minuter kommer vi till en brant som är riktigt brant med en lutning på ca 70 grader. Den är ca 20 meter hög och när vi kommer upp på den, så är vi nästan klippt slut i kroppen. Vi vilar ett tag innan vi fortsätter uppåt. Och rätt som det är så kommer vi på den rätta leden uppför Cievrracohkka.

Cievrracohkka småsjöarna Nikkaluokta i fjärran
Cievrracohkka småsjöarna Nikkaluokta i fjärran

Genast går det mycket lättare att gå uppför. Men vi är redan väldigt trötta och det går sakta uppför. Till sist är vi uppe på Garmasbakti platån. Efter som vi är så trötta efter vandringen, så tar vi ett felaktigt beslut att runda Garmasbakti nedanför klippväggen. Den är ännu mera otillgänglig med dvärgbjörkar som är i vägen hela tiden.

När klockan blir 17:30 så beslutar vi att ge upp, vi orkar inte mycket mera. Vi tar ett beslut att gena igenom myren för att spara tid och kraft. Och det kanske var ett rätt beslut, i vilket fall så kom vi fram till Nikkaluokta.

Hur hittar vi den riktiga leden upp till Cievrracohkka?

Cievrracohkka leden
Cievrracohkka leden

Leden ligger nästan direkt efter bron på höger sida, man ska gå över bron. Det finns två vägar till leden. Den första ligger ca 7-8 meter ifrån brofästet. Tar man den så håll till vänster för att ansluta till leden efter ca 100 meter, (fortsätt att hålla till vänster tills ni hittar leden). Den andra vägen till leden är ca 20-25 meter ifrån brofästet.

Se bilden. OBS! Ingen av vandringsledingångarna är markerade.
För att gå leden upp till Cievrracohkka bör man vara i god kondition och starta mycket tidigt. Vi uppskattar att det tar ca 4 till 4,5 timmar upp till små sjöarna. Och det tar ca 2 timmar 20 minuter för att vandra ner.

Blomvisslare Pyrgus andromedae
Blomvisslare Pyrgus andromedae

Andra dagen i fjällen blir helt underbar. Vi åker till Björkliden och vi följer leden till Loktacohkka med stannar till vid Rákkasorda som ligger på ca 800 meter höjd. Där börjar vi att leta efter Blomvisslare (Pyrgus andromedae). En liten brungrå visslare som är snabb i flykten. Efter ett tag så finner vi den första Blomvisslaren. Och efter ett ytterligare ett tag finner vi den andra visslaren. Runt omkring oss växer det fullt av Smörbollar, Rosenrot och Fjällsippa m.m.

Rosenrot Rhodiola rosea
Rosenrot Rhodiola rosea

Det är tur att vi har med oss kärlväxtspeciallisten Stefan Kasselstrand. Han är som en vandrande uppslagsbok när det gäller blommor och växter. Vad det än var som vi frågade om så kom svaret blixtsnabbt. Det blev att fotografera en hel del kärlväxter under besöket i Lappland. Men huvudprioritering var och är fjällvärldens fjärilar. Och det var dessa fjärilar vi letade efter, blommorna fick vi på köpet.

Fjärilsfotograferna på Rákkasorda. Från Vänster Håkan Igelström, Stefan Kasselstrand och Rolf Kokkonen
Fjärilsfotograferna på Rákkasorda. Från Vänster Håkan Igelström, Stefan Kasselstrand och Rolf Kokkonen

En fjällfågel som jag tycker är vacker och graciös är Fjällabben. Vi fick äran att se den flera gånger under vår vistelse i fjällen. Vilka akrobatiska luftkonster vi fick se. Ibland glömde vi bort vad vi skulle leta efter när dessa fåglar flög omkring oss. Och vi ska inte tala om hur vacker våra fjäll är. Man står och bara beundrar fjällvärlden i flera långa minuter, för att det är så bedårande vackert och storslaget. Jag var tvungen att stålsätta mig på vad vi skulle göra. Nämligen leta fjärilar. Och självklart fann vi alla fjärilsarter, som vi har satt som mål.

Kratersjön
Kratersjön

Vår nästa fjärilsart var Högnordisk blåvinge (Agriades aquilo). Och det har man sätts flyga vid kratersjön. Så det var bara till att börja vandra igen. Eter ett par kilometer kommer vi fram till denna häftiga sjö som är omsluten av berg. Det ser verkligen ut som det är en vulkankrater som har skapat sjön. Om det är så törs jag inte säga, det kan vara något annat som har skapat sjön. Kanske inlandsisen för tusentals år sedan.

Fjällpärlemorfjäril Boloria napaea
Fjällpärlemorfjäril Boloria napaea

Vi börjar att leta öster om kratersjön och efter timme så finner vi en Högnordisk blåvinge. Och det vara bara en som vi fann under de timmar som vi besökte kratersjön. Där i mot fann vi flera Fjällpärlemorfjärilar och Fjällgräsfjärilar som flög omkring oss.

Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo

Den sista av mitt gäng som kunde följa med upp till Lappland är specialist på fjärilsfotografen, nämligen Håkan Igelström. Hans bilder är verkligen vackra, med fina bakgrunder som gör att fjärilarna framträder extra fint. Samt att skärpan sitter ända ut till sista fjärilsfjället.  Efter som han nästan bara använder makroobjektiv blev han sist med att fotografera fjärilarna.

Fjällgräsfjäril Erebia pandrose
Fjällgräsfjäril Erebia pandrose

Vi andra använder oss av teleobjektiv och behöver inte vara så nära fjärilarna. Honom fick vi säga till flertalet gånger att nu fortsätter vi till nästa fjärilslokal. Han blev så uppslukad av att fotografera fjärilarna, så att han glömde tid och rum. Som tur var, lyckades vi få med honom hem till vandrarhemmet i Abisko turiststation varje kväll. Vi bor i huvudbyggnaden, i den som kallas för hotelldelen med dusch/toalett i varje rum. Samt att det ingick frukost i priset.

Nä! Där på snön finns inga fjärilar....
Nä! Där på snön finns inga fjärilar....

Tredje dagen var det mulet och till vis del även regn. Vi beslöt att vara i närområdet och inte ge oss ut i fjällen. Efter som Stefan är intresserad av kärlväxter blev det att leta efter en sällsynt blomma som heter Polarblära (Silene involucrata). Den ska nästan enbart växa i och runt Torneträsk och på några enstaka platser i fjällvärlden. Efter några timmars letande så finner vi några överblommande Polarblära precis vid Torneträsk strand.

Polarblära Silene involucrata
Polarblära Silene involucrata

När det gäller fjärilar så lyste de med sin frånvaro, men så är det vid mulet väder. Vi fann en Fläckat myrgräsmott (Catoptria maculalis) och en Blåbärslövmätare (Scopula ternata). Det var de fjärilar vi fick se denna dag. Plus massor av mygg förstås! Okej! Vi gick och tittade på Abiskojåkka kanjon som ligger precis vid Abisko turiststation. Det var en häftig upplevelse att se vattnet forsa förbi den djupa kanjonen.

Den fjärde dagen blev det full fart på oss i fjällvärlden. Vi tog den närmaste fjället från Abisko och den heter Nuolja eller Njullá som den heter på samiska. Toppen ligger på 1164 meter över havet. Ska väll säga att vi inte gick upp på någon av fjälltopparna, utan vi stannade några hundra meter nedanför. Våra fjällfjärilar flyger inte på fjälltopparna utan nedanför.

Jag och Stefan gick upp längs med linbanan medan latmasken Håkan tog linbanan upp. Och det var väl tur att vi gick uppför fjället, för vi fick se den enormt vackra Blåhaken flyga längs med leden. Samt vi fick även se några vanliga fjärilar som Violett blåvinge, Brunfläckig pärlemorfjäril och Purpurlöpare som är en skalbagge.

Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba

Vårt mål för dagen är Dvärgpärlemorfjäril (Boloria improba) som flyger strax under fjälltoppen på en platå. Och mycket riktigt flyger den där, när vi kommer upp. Den är en snabb flygare som flyger strax över marken. Det är lätt att tappa bort den i flykten och har den landat så smälter den fint in i omgivningarna. Så vi fick jobba en hel del för att hänga med var den landade. Tur var väl det, vi fick några fina bilder på den.

Dvärgpärlemorfjäril undersidan Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril undersidan Boloria improba

Som många av fjärilarna här upp i Lappland så sitter dom med utfällda vingar för att få så mycket värme som möjligt. Och vi ville få bilder på ihop fällda och utslagna vingar på alla fjärilar. Och vi lyckades med nästan alla arter.

En fjällfjäril som gäckade oss flera gånger på fjällen var Fjällhöfjärilen (Colias tyche). Den flög förbi oss i rasande fart och satte sig i stort sätt aldrig. Ibland satte de sig, men vi kom inte längre fram än ca 4-5 meter innan de flög iväg. Till sist var det en fjäril som gick ner för landning och satt kvar en lite stund.

Fjällhöfjäril Colias tyche
Fjällhöfjäril Colias tyche

Vi sprang som galningar för att hinna med att ta några bilder på den. Lyckan var fullkomlig när vi fick några bilder på den innan vi gick hem för dagen. Och jag har tur, för jag hinner ta några bilder innan mitt batteri tar slut. Under tiden jag byter batteri så flyger fjärilen iväg. Så några fler bilder på den blir det inte för mig.

Fortsättning följer.......

I år har vi fått rekord mycket sol under hela Mars månad. Jag tror att det blev 266 soltimmar i Östergötland. Och det blev stora variationer på temperaturen med varma dagarna och kalla nätter. Som kallast fick vi minus 12 grader och varmast ca 17 grader I (Valdemarsvik). Vilken tur för mig att min läkare ordinerade långa promenader, så att jag fick vara ute i solskenet. Tänk vilken hemsk tanke att få sitta inne, under rehabiliteringen utan att få gå ut i naturen när den är som bäst.
Tack soliga Mars!

Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.
Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.

När det blir varmt och solen lyser, då kommer våra övervintrande fjärilsarter fram. De är riktiga opportunister och är framme så fort det tillåter. Och det brukar vara när temperaturen går upp till ca 9 till 10 grader varmt. Och sådana dagar var det många av under Mars månad. Jag har aldrig varit med om en varmare och soligare Mars månad. Och tydligen har inte våra fjärilar varit med om något liknade heller. Alla vår övervintrande fjärilsarter har redan varit på vingarna.

Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022
Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022

Den 19 Mars fann vi de sista fjärilsarterna och det är väldigt tidigt. Vanligtvis brukar vi se de sista fjärilsarterna runt den 10 till 15 April. Så det är nästen en hel månad för tidigt för dessa fjärilar och insekter. En annan art är Vinterflickslända som också var tidig i år. Den fann jag den 20 Mars, brukar finna den runt den 5 till 10 April.

7 Påfågelöga Aglais io 19 mar 2022
6 Sorgmantel Nymphalis antiopa 19 mar 2022
5 Vinbärsfuks Polygonia c-album 19 mar 2022
4 Citronfjäril Gonepteryx rhamni 19 mar 2022
3 Körsbärsfuks Nymphalis polychloros 15 mar 2022
2 Videfuks Nymphalis xanthomelas 13 mar 2022
1 Nässelfjäril Aglais urticae 6 mar 2022

Körsbärsfuksen är en relativt vanlig art nu för tiden. Vi ser den allt oftare. Denna art flyger nästan enbart här på östra sidan av vårt land. Från Skåne i söder upp till Stockholms län. Förväxlingsrisken med Videfuksen är väldigt stor. Och det är därför jag har tagit med dessa två arter. Vad är skillnaden på Videfuks och Körsbärsfuks? Det kan ni se här:

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022

Vilka tidiga arter har ni funnit?
Som jag förstår det, har det exploderat av insekter under Mars månad. Det finns några som redan har hittat 200 till 300 insektsarter Under Mars månad. Är det rekordtidigt?

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Möte med larv till Åkervindesvärmare.

Fredagen den 7 augusti förra året (2020) var jag ute på landet vid mitt sommarboställe Kårtorp, strax söder om Norrköping. Jag och min sambo hade gjort en paus i trädgårdsarbetet och satt och drack kaffe på vår uteplats strax väster om sommarstugan. Uteplatsen gränsar till en mindre bergklack strax intill. Plötsligt säger min sambo, "titta vilken stor fjärilslarv som kryper på bergklacken"! När jag tittar ser jag en c:a decimeterlång larv med analhorn av brunaktigt utseende som kommer krypande.

Som stor fjärilsentusiast ser jag direkt att det är en Svärmarfjärilslarv och jag går jag fram till larven och tar upp den. Larvkroppen verkar hård och jag antar att larven kröp omkring för att hitta en lämplig plats för att förpuppa sig! Jag var först villrådig över vad det var för fjärilslarv jag hittat men efter senare koll i mitt fjärilskartotek fann jag i Nationalnyckeln, att larven tillhörde Åkervindesvärmare. Jag hade lagt larven i en stor glasburk och såg i facktidskriften att den förpuppar sig i marken samt övervintrar. Jag fyllde på glasburken med fyra cm jord men larven verkade inte intresserad av detta utan bara kröp ikring.

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
Ängsblåvinge Cyaniris semiargus

Vi åkte sedan hem och jag funderade på min "larvkompis" och tänkte att jag får titta till honom under morgondagen när vi åter skulle ut till sommarstugan. När vi dagen därpå kom ut såg jag till min förvåning att larven var försvunnen. Eftersom jag hade lock på burken antog jag att larven grävt ner sig i jorden. Jaha, tänkte jag, får väl ställa undan burken inför vintern och se vad som händer. Jag ställde in burken i ett förråd, tog bort locket och stack ned en pinne som skulle vara fjärilen till hjälp om den kläcktes, glas är ju halt.

Såg i facktidskriften att denna typ av fjärilar har svårt att överleva i vårt klimat varför jag inte hade några större förhoppningar till att det skulle kläckas en fjäril. Så till lördagen den 29 maj (2021), året därpå, när jag gjorde ett besök i förrådet, råkade jag kasta en blick på den förra året undanställda larvburken och vad får jag se???? På, pinnen jag stuckit ned i burken sitter en stor fjäril, gissa om jag blir positivt överraskad?

Tydligen hade fjolårslarven klarat vinterns kyla och blivit kläckt trots allt. Jag rörde inte fjärilen vilken satt kvar på sin pinne när vi åkte hem. Dagen därpå var den försvunnen och hade tydligen flugit iväg! En otrolig upplevelse för min del!

Rapport Kårtorp 2021

Bo Norrgård
Kårtorp