Gå till innehåll

8

Jag vill gärna tipsa om några bra böcker för er som är intresserade av våra Svenska dagflygande fjärilar. Ibland är det inte helt enkelt att artbestämma fjärilar eller andra insekter för den delen. Och då kan det vara bra att man har flera böcker plus internet att tillgå. För att man ska bli helt säker på vilken art det rör sig om.

Min absoluta favorit är Bo Söderström bok om Svenska fjärilar, en fälthandbok.
Bo Söderström Svenska fjärilarDenna bok är den enda som jag vet om innehåller familjen bastardsvärmare. Enda missen som jag ser det, är att Ängsmetallvingen inte finns med som artbeskrivning. Bo har tagit med flygtider, vingspann, habitat, värdväxter, fältkännetecken samt kartor var fjärilarna flyger i vårt avlånga land. För övrigt är det en bok som innehåller i stort sätt alla Svenska fjärilsarter. Några plus är att formatet är relativt liten och den väger inte så mycket. Därför går det bra att ta med den ut i fältet. Jag har genom åren snart bläddrat sönder mitt exemplar av boken. Och jag hittar hela tiden ny information om arter som jag själv inte har fotograferat och sätt ännu. Speciellt i avsnittet tillfälliga gäster i Sverige finns mycket intressant information om vad som kan gästa oss i framtiden.

Nästa bok som jag vill slå ett slag för är Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln.
Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln
Denna bok är lite mindre i formatet och kanske passar ännu bättre i fältet än Bo Söderströms bok. Bo har ett finger med även i denna bok. Tyvärr innehåller den bara dagflygande fjärilsarter och inga bastardsvärmare. Just bastardsvärmare är ytterst vanliga arter efter midsommaren. Och man vill gärna kunna artbestämma även dessa små vackra fjärilar. Boken har kartor, vingspann, värdväxter samt flygtider. Jag tycker att boken är en bra nybörjare bok för den vetgiriga fjärilsobservatören. Ett extra plus får den för sina fina illustrationer på larverna.

En familj som jag saknar i bägge böckerna är dagsvärmarna. Denna familj kan vi finna i nästa bok som jag ska prata om. Nämligen boken Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger.

Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael FibigerJag skulle nästan vilja säga bibeln. Den är stor och väger en hel del. Och det är inget man stoppar i byxfickan och går ut i naturen med. Den får allt ligga kvar i väskan tills man är i behov av den. Det är en fälthandbok över Sveriges samtliga dag och nattfjärilar. Där vi kan finna alla svärmar arter. Boken är rik på fotografier och har bra fjärilskartor över dom mest vanliga arterna. Boken innehåller kartor, vingspann, värdväxter och flygtider. Extra plus är alla larvbilder som finns med. Jag använder denna bok främst till alla nattfjärilar som jag lyckas få på bild. Den har hjälpt mig flera gånger att artbestämma fjärilar. Och har inte det lyckats, då vänder jag mig till Artportalen.

Sammanfattning är att jag tycker om mina böcker, men tar hjälp av internet ibland. Jag skulle inte vilja vara utan dessa härliga böcker som man kan bläddra i. Visst det finns andra fjärilsböcker på marknaden, men ingen som slår dessa ännu.

1

Det blev en snabb inkallad resa till Öland för att se på en sällsynt gäst i Sverige. Tidigare i veckan (V32) fann vi rapporter i artportalen, som talade om att det finns sällsynta fjärilar i Sverige. Denna sällsynta gäst är en sydeuropeisk fjärilsart som även finns i Nordafrika. Fjärilen besökte oss senast 2012 och 2009 i ett större antal individer. Någon enstaka individ brukar besöka oss varje år. Men i år finns det ett större antal fjärilar på Öland.

Och som ni redan vet har vi haft en riktigt varm och solig sommar, med varma sydliga vindar ifrån Europa. Det har underlättat resan för den Rödgula höfjärilen. De fjärilar som vi fann är kläckta i Sverige medans föräldrarna kom hit redan i början av Juni. Den andra generationen som kläcks har en mer grönaktig undersida och tydligare rader av mörka prickar på båda vingparens vingribbor ett stycke in från ytterkanterna.

Jag kallade in mitt team fjärilsfotografer och begav oss till Öland på söndagsmorgonen. Första anhalt blev norr om Kastlösa damm. På gärdet blommar blålusern i rikliga mängder. Efter som det blåste rätt så kraftigt, flög det inga fjärilar vid första anblick. Vi var tvungna att skrämma upp fjärilarna för att kunna hitta dem. Vi gick i en bred front över gärdet och efter 30 minuter lyckas vi skrämma upp den första fjärilen. Nu gällde det att följa den med blicken och se vart den landar. Det var svårare än vad vi trodde ifrån början, på grund av blåsten. Men skam den som ger sig. Till sist fann vi vart fjärilen satt sig, och vi fick våra första bilder i rotnivå.

Rödgul höfjäril Colias croceus
Rödgul höfjäril Colias croceus

Efter den första rödgula höfjäril fann vi ytterligare tre stycken i området. Några satt sig till sist på blålusern för att få i sig lite nektar. Efter som det blåste kraftigt fick vi inga riktigt bra bilder på dem. Fjärilarna svajade kraftigt fram och tillbaka i blåsten, men några bilder blev ändå relativt bra.

Rödgul höfjäril på blålusern
Rödgul höfjäril på blålusern

Efter Kastlösa begav vi oss till Norra Sandby och deras blålusernfält. Vi fick göra om proceduren med att gå över fälten. Efter en timme fann vi den första fjärilen och en liten stund där efter ytterligare två stycken. Men i Sandby var vi inte ensamma. Vi fick besök av ytterligare fyra personer som var ute efter Rödgul höfjäril. Och snälla som vi är, talade vi om var dom kunde finna dem.

Jag måste bara säga, vi var riktigt glada och lyckliga när vi åkte hem till Östergötland. Vi brukar göra en fjärilsexpedition per år. Årets expedition gick till Mnemosynefjärilens marker på Rådmansö. Vi hade ingen tanke på att göra en resa till i år, men så blev det ändå. Nästa år blir vår resa till Tryfjärilens land i Skåne.

Hej allihopa!

Första halvan av första säsongen är igång och jag tycker allt vi har fått en bra start! I skrivande stund så finns det fynd noterade från hela 60 atlasrutor i landskapet, där ca 45 är bokade av inventerare. Många med enbart ströfynd av tex strimlus och hårig bärfis – men även dessa ska in! Säsongen har redan resulterat i stor lärdom gällande bestämning av nymfer, värdväxtsök, födosök, metodiker och habitatpreferenser. Jag är glad över att så många mailar frågor, högt och lågt, gällande såväl projektet som övriga intressanta fynd i samband med inventeringarna.

Den extremt varma och torra sommaren har som ni säkert märkt påverkat insektsfaunan under året – bärfisarna är inget undantag. Fenologin (årligt återkommande faser i naturen) är smått rubbad och torkan kan påverka såväl beteende som förekomstmängder. Detta till trots så tycker jag ändå man hittat rikligt med imago under våren och nymfer nu under sommaren, vilket känns lovande inför sensommaren och hösten.

Juli har börjat och augusti står för dörren. Med en fin inventeringsinsats under våren bakom oss ser jag med spänning fram emot vad resten av året har att erbjuda. Nu kommer merparten av arterna att ömsa till imago i rikliga mängder, något vi såklart ska ta tillvara på och inventera.

Några tips som inte kan sägas nog för många gånger:

  • Ruderat-, sand- och torrmarker. Dessa är riktiga hotspots för bärfisarna och det gäller en stor mängd arter.
  • Värdväxter och andra intressanta växter. Skogstry, harris, lupiner, oxtunga, jolster, violer, etc. Genom att noggrant söka på, under och i närheten av intressanta växter kan man göra många spännande fynd!
  • Testa nya metoder – inte minst slaghåvning och bankning! Entomologiska föreningen har tagit hem slaghåvar som nu finns för försäljning.
  • Rapportera allt! Glöm inte de vanliga arterna. Rapportera även gärna från andra rutor om ni råkar stöta på bärfisar på semestern eller liknande.

Bra kämpat i värmen, nu får vi hoppas att resten av säsongen är lika givande!

Mvh Torbjörn Blixt