Gå till innehåll

Fyra tappra själar trotsade prognosen som lovade helmulet väder och blev istället som av magi belönade med strålande sol. Förvirringen var total och solkrämen lämnad hemma, men det genererade istället ypperligt gynnsamt bärfisväder! Dagen förpassades till Finspångs okända skogslandskap och ett sedan innan utpekat intressant område söder om Grytgöl - torra, sandiga ruderatmarker och bryn med mycket tall och öppna ytor. Här fanns fynd av bland annat klöversidenbi (Colletes marginatus, rödlistad som NT) samt en del andra bin, men inte mycket annat.

Torrt, varmt och skyddat - finfin lokal. Foto: Bengt Nyström.

Målbilden för dagen var dels de lite mer skogslevande bärfisarna blåbärsbärfis (Elasmucha ferrugata) samt tvåfläckig taggbening (Adomerus biguttatus), men även de krävande torrängs- och sandlevande markbärfisarna (Sciocoris), mörkhårig sköldskinnbagge (Odontoscelis fuliginiosa) och i den bästa av världar även jallabärfis (Jalla dumosa). Atlasrutan hade innan besöket blott sex arter bärfisar noterade, så det fanns potential för fler. Redan på parkeringen under fikastunden så noterades dagens första för rutan nya bärfis - större björkbärfis (Elasmostethus interstinctus) - och sedan var vi igång!

Det rann på i en faslig takt och vi fick snabbt nästan BINGO i "mindre"-arterna:

Mindre björkbärfis (Elasmucha grisea)
Mindre rovbärfis (Rhacognathus punctatus)
Mindre spetsnäsa (Aelia acuminata)
Mindre gräsbärfis (Neottiglossa pusilla)
Mindre markbärfis (Sciocoris cursitans)

Tyvärr så fann vi aldrig mindre taggbening (Sehirus luctuosus) och jag våndas nu över att jag kanske aldrig får chansen att nå dags-BINGO på "mindre"-brickan... Vi hittade i princip inga förgätmigejer i området, tyvärr.

En av målarterna för dagen var den sällsynta mörkhåriga sköldskinnbaggen (Odontoscelis fuliginosa). Det är en tämligen oansenlig och mörkbrun art, relativt liten, som uteslutande lever i torra och sandiga miljöer, och man finner den ofta där det finns harklöver (Trifolium arvense). Arten är ovanlig även i övriga Sverige, med huvudförekomst i sydost. När vi efter en halvtimmes krypande och krafsande fortfarande inte hittat något, trots att där fanns rikliga mängder harklöver, så svor jag högt och förbannade arten som under alla dessa år undgått mig - men då brast Karin ut "här är den" och lyckan var total!

Odontoscelis fuliginosa - Karins fina fynd och bild.

Det här utgjorde det åttonde fyndet (och åttonde lokalen) i Östergötland, varav sju av dem gjorts under projektets tid. En rar och kräsen liten art, om än sannolikt något förbisedd.

Annars då? Jo arterna trillade in i rask takt och under dagen lyckades vi notera totalt 19 arter ur överfamiljen Pentatomoidea - detta trots att vi inte aktivt sökte efter enklare arter som starrbärfis (Eurygaster testudinaria), rödbent bärfis (Pentatoma rufipes) eller gav oss in i den djupare blåbärsskogen efter blåbärsbärfis (Elasmucha ferrugata). Att spräcka 20 arter på en dag är alltså mer än rimligt så länge man har åtminstone en hyfsat intressant lokal i sin ruta!

Efter sköldskinnbaggen så förevisades även den kanske mest förbisedda bärfisarten av dem alla - jolsterbärfis (Elasmostethus brevis) - som hittades under rekningen som genomfördes dagen innan. Det är lite intressant det här med vad man får upp ögonen för, och något av anledningen till varför jag vill förlänga Bärfisprojektet - det tar tid att lära sig vissa arter, vissa värdväxter, vissa miljöer, och det är först på senare år jag börjat inse att tex jolsterbärfis är bra mycket vanligare än man kan tro! Detsamma gäller tvåfläckig taggbening (Adomerus biguttatus) och i viss mån mindre taggbening (Sehirus luctuosus), för att nämna några.

Författaren själv i jakt på Legnotus-arter under gulmåra, dock utan lycka. Foto: Bengt Nyström.

Vi avslutade dagen med ett snabbt besök i den i öster angränsande atlasrutan som enbart hyste tre arter bärfisar, och på någon timme så var vi uppe i målsiffran tio arter efter fynd av bland annat blå rovbärfis (Zicrona caerulea). Allt som allt, en mycket lyckad dag! Noterbara bifynd var den maffiga skogsgräshoppan (Podisma pedestris), silversmygare (Hesperia comma), lerlöpare (Olisthopus rotundatus) och "krukan" av en hittills obestämd förmodad krukmakargeting (Eumenes).

Dagens bärfisarter:

Hagtornsbärfis (Acanthosoma haemorrhoidales) - flera ex på rönn.
Brokig enbärfis (Cyphostethus tristriatus) - ett ex på bärande en.
Större björkbärfis (Elasmostethus interstinctus) - en hona i ett lövbryn.
Jolsterbärfis (Elasmostethus brevis) - en hona på jolster.
Mindre björkbärfis (Elasmucha grisea) - flera ex spritt över området.
Tvåfläckig taggbening (Adomerus biguttatus) - en imago tillsammans med mycket unga, nyömsade nymfer. Förekommer föräldrarskap hos den här arten månne? Bland rötter på ängskovall, skogsbryn.
Spetsrovbärfis (Picromerus bidens) - i blåbärsris i skogsbryn.
Mindre rovbärfis (Rhacognathus punctatus) - I lövbryn mot torrängen, något förvånande då man oftast stöter på den i fuktigare områden.
Blå rovbärfis (Zicrona caerulea) - slaghåvad i fuktsänka på hygge.
Mindre spetsnäsa (Aelia acuminata) - vanlig lite varstans.
Bred bärfis (Carpocoris fuscispinus) - dagens vanligaste bärfis, funnen överallt.
Purpurbärfis (Carpocoris purpureipennis) - funnen lite varstans, men inte lika ofta som bred bärfis.
Hårig bärfis (Dolycoris baccarum) - vanlig lite varstans.
Rapssugare (Eurydema oleracea) - fel miljö för arten, men vi fann 1 ex på renfana.
Mindre gräsbärfis (Neottiglossa pusilla) - fåtal ex på gräs.
Grön bärfis (Palomena prasina) - vanlig lite varstans.
Vårbärfis (Peribalus strictus) - enstaka individer här och där.
Mindre markbärfis (Sciocoris cursitans) - 1 ex på torra grusytan där vi även fann mörkhårig sköldskinnbagge. Garanterat vanligare men krävs lite jobb för att finna dem.
Strimlus (Graphosoma italicum) - flera ex på kvanne, på hygge.
Mörkhårig sköldskinnbagge (Odontoscelis fuliginosa) - sprang öppet på den torra grusytan med mycket harklöver. Succé!

Eumenes-kruka. Foto: Torbjörn Blixt.

Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg.  Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.

2019 är det året vi  fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.

Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.
Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.

I år har vi fått rekord mycket sol under hela Mars månad. Jag tror att det blev 266 soltimmar i Östergötland. Och det blev stora variationer på temperaturen med varma dagarna och kalla nätter. Som kallast fick vi minus 12 grader och varmast ca 17 grader I (Valdemarsvik). Vilken tur för mig att min läkare ordinerade långa promenader, så att jag fick vara ute i solskenet. Tänk vilken hemsk tanke att få sitta inne, under rehabiliteringen utan att få gå ut i naturen när den är som bäst.
Tack soliga Mars!

Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.
Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.

När det blir varmt och solen lyser, då kommer våra övervintrande fjärilsarter fram. De är riktiga opportunister och är framme så fort det tillåter. Och det brukar vara när temperaturen går upp till ca 9 till 10 grader varmt. Och sådana dagar var det många av under Mars månad. Jag har aldrig varit med om en varmare och soligare Mars månad. Och tydligen har inte våra fjärilar varit med om något liknade heller. Alla vår övervintrande fjärilsarter har redan varit på vingarna.

Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022
Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022

Den 19 Mars fann vi de sista fjärilsarterna och det är väldigt tidigt. Vanligtvis brukar vi se de sista fjärilsarterna runt den 10 till 15 April. Så det är nästen en hel månad för tidigt för dessa fjärilar och insekter. En annan art är Vinterflickslända som också var tidig i år. Den fann jag den 20 Mars, brukar finna den runt den 5 till 10 April.

7 Påfågelöga Aglais io 19 mar 2022
6 Sorgmantel Nymphalis antiopa 19 mar 2022
5 Vinbärsfuks Polygonia c-album 19 mar 2022
4 Citronfjäril Gonepteryx rhamni 19 mar 2022
3 Körsbärsfuks Nymphalis polychloros 15 mar 2022
2 Videfuks Nymphalis xanthomelas 13 mar 2022
1 Nässelfjäril Aglais urticae 6 mar 2022

Körsbärsfuksen är en relativt vanlig art nu för tiden. Vi ser den allt oftare. Denna art flyger nästan enbart här på östra sidan av vårt land. Från Skåne i söder upp till Stockholms län. Förväxlingsrisken med Videfuksen är väldigt stor. Och det är därför jag har tagit med dessa två arter. Vad är skillnaden på Videfuks och Körsbärsfuks? Det kan ni se här:

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022

Vilka tidiga arter har ni funnit?
Som jag förstår det, har det exploderat av insekter under Mars månad. Det finns några som redan har hittat 200 till 300 insektsarter Under Mars månad. Är det rekordtidigt?