Vi har fått in en ny spännande stekelart i Östergötland. Och det är i vanlig ordning Tuula Jacobsson som har hittad denna art. Hon har ögonen med sig i naturen, jättekul! Hon hittade 27 larver på salix i Ryd. Det finns inget svenskt namn på stekeln ännu. Men några fina bilder ska ni allt få.
Tuula har även funnit klubbhorndstekeln Trichiosoma lucorum, 25 mm i Hult vid Hultsjön 4/7. Det visade sig att den inte var rapporterad i Östergötland tidigare.
Vi har en fråga i från Lars Johansson. Han har hittat en larv hemma i Småland den 8-9 Oktober.
Vad kan det vara för insektslarv?
Och till sist fångade jag en av årets sista dagflygande fjärilar hemma idag. En Amiral som sitter och äter.
Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg. Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.
Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.
Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.
2019 är det året vi fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.
Jag har inte skrivit så mycket om mina aktiviteter under förra året 2020. Min förhoppning var att ni medlemmar skulle skriva om era upplevelser i naturen. Det är inte försent för er att skicka in bilder och berättelser som ni har sätt och upplevt under förra året. Skicka det till mig eller Monika så lägger vi upp den på hemsidan.
Det blir en kort sammanfattning om mina resor förra året.
Vi börjar med Berggräsfjärilen som jag tror inte finns kvar i Östergötland. Rättelse: det finns några rapporter på Berggräsfjärilar de senaste åren i Östergötland. Många förväxlar den med Vitgräsfjäril och rapportera in den som Berggräsfjäril. När vi närmar oss runt midsommar bör man vara extra försiktig vad man rapporterar in. Det kan vara en Vitgräsfjäril man ser. En bra bild på ovansidan är nästan ett krav, när man rapporterar denna art under denna tid på året. (Slutet på Juni och början av Juli månad)
Under Maj månad reste jag till skjutfältet i Kilsbergen strax väster om Örebro. Där fann jag tre exemplar av Berggräsfjäril flyga vid Lanforsdammens brofäste. Det var första gången jag såg dessa fjärilar flyga på många år. Jag fick se den flyga en gång till detta år, vid nästa resa.
Nästa resa gick till dalarna för att se på Brun gräsfjäril. Innan vi kom fram stannade vi till i Penningberget, Ljusnarsberg. Med förhoppning att få se Gulfläckig glanssmygare. Tyvärr fann vi inte den arten, i stället fick vi se Svartfläckig glanssmygare, Berggräsfjäril och Svartringlad pärlemorfjäril.
Sista etappen på denna resa var till Norrviksvägen strax väster om Ludvika. Till en börja såg vi inga fjärilar alls. För dessa fjärilar flög mycket snabbt på låg höjd och satt sig i det höga gräset. Så det gällde att hänga med och se vart dom satt sig. Annars var ögonblicket försvunnit.
Nästa resa blev till Lilla Rätö i Småland, som jag blev inbjuden att hålla en lite fjärilssafari av Gabriella Gelland. Vi skulle inrikta oss på Apollofjärilen men även alla andra fjärilsarter. Det var en mycket trevlig resa och få träffa alla dessa öbor på sin egen ö. Det var riktigt häftigt och roligt, efter som alla var mycket nyfikna på information om fjärilar. Höjdpunkten var att vi fick se Videfuks. Öborna sa att det var första gången denna fjäril har synt till på ön.
Sista resan jag tar upp denna gång är till Kalmar län. Resans mål var att få se Krattsnabbvinge. Till en början såg vi inte till en ända fjäril fast det var varmt och soligt. Men efter ett tag fick vi se Nässelfjäril flyga. Men tiden gick och vår förhoppning att få se fjärilen började att se dåligt ut. Men vi beslöt att stanna kvar på platsen en timme till. Och det var verkligen tur att vi gjorde det. Vips så började Krattsnabbvingar flyga. Det var minst två stycken som vi fick se.
Vi använder så kallade kakor (cookies) för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. När du använder vår webb accepterar du också att information om ditt besök lagras i din webbläsare.Jag acceptera