Gå till innehåll

Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi

Under April månad kläcks våra första dagflygande fjärilsarter. Bland annat Tosteblåvinge,  Grönsnabbvinge , Ängsvitvinge  och Aurorafjäril.  Den art som brukar vara allra först ut är Grönsnabbvinge. Det  är en liten fjäril med karakteristiskt grön undersida och är en av våra allra vanligaste fjärilsarter. Tack vara sin gröna färg är den svår att få syn på när den sitter på gröna träd och buskar, som t.ex.  enbuskar, blåbärsbuskar och gran. Ska man lyckas att se den bör man först få se den landa på busken. Annars kan det bli mycket svårt att hitta den.

Grönsnabbvingen är en ganska så orädd fjäril som man kan komma mycket nära innan den blir skrämd. Denna fjäril är revirhävdande och oftast sitter på bestämda utkikspunkter.
Ställer man sig vid en sådan punkt och är stilla brukar fjärilen komma tillbaka efter en liten stund. Och då är man riktigt nära denna vackra fjäril.

Färgen på översidan är enfärgad gråbrun och undersidan är heltäckande grönt . Några små vita fläckar ses normalt nära bakvingens ytterkant. Den har ett vingspannet från ca 22 -26 mm. Den flyger från mitten av april till början av juni. Larven lever på blåbär, odon och lingon. Tidigare hette den Björnbärsnabbvinge.

Tosteblåvinge Hona lägger ägg. Celastrina argiolus
Tosteblåvinge Hona lägger ägg. Celastrina argiolus

När våra första dagflygande fjärilsarter kläcks, då känner jag att våren är här för att stanna.  Det är en härlig känsla att få se den första blåvinge flyga bland träd och buskar. Den art som jag pratar om är Tosteblåvinge. Det  är en medel stor blåvingeart som finns i nästan hela landet och är relativt vanlig. Oftast kan man få se dem flyga tillsamman med Grönsnabbvingen. Ovansidan av vingarna har den en blå färg och längs med ytterkanten en vit med växlande svarta band. Undersidan har en ljus nästan vitfärgad ton med inslag av blått närmare kroppen. Den har avlånga svarta fält ytterst och mera runda längre in mått kroppen. Man kan få se dem sitta på Lingon/blåbärsbuskar och lövträd.  Hanarna brukar i regel flyga högt upp längs med trädtopparna och letar efter honorna. Tosteblåvingen är betydligt skyggare än Grönsnabbvingen.

Tosteblåvinge Celastrina argiolus
Tosteblåvinge Celastrina argiolus

Med en vingspann på 23-33 mm så är den en medel stor blåvinge och den finns i nästan hela landet, förutom i fjällen och Lappland.

Flygtid från slutet av April till början av Juni. Den kan i sällsynta fall även flyga i Juli – Augusti.  Larverna lever på olika buskar som brakved, blåbär, odon, benved och skogstry.

Väl  mött ute i naturen Rolf Kokkonen

Mindre hackspettSå här års är det väldigt lugnt i naturen och man ser ingen större aktivitet när man är ute i skog och mark. För all del, man går inte ut i skogen heller när det är nästan en halv meter snö. Det vill säga, om vi får snö i huvud taget.  Men det finns en sak där det är mycket aktivitet och det är vid våra fågelbord. Och det är många som matar fåglar i Östergötland och det tycker jag är bra. Speciellt när vi har mycket snö, så har våra småfåglar det svårt. Det är tur att vi är så många som vill hjälpa vår små vänner. Det är en sak som händer under Januari. Och det är den årliga vinterfågelräkningen. Och det passar oss väldigt bra, nu när det är svårt att finna insekter ute i naturen. Man kan gå igenom alla bilder från sommarens insektsjakt i och för sig. Men jag vill gärna se något levande i naturen även så här års.

Vinterfåglar Inpå Knuten 2019

Vad är det för något? Det är ett projekt som Sveriges Ornitologiska Föreningen började med 2006. Nu är det BirdLife Sverige som håller i trådarna. Med hjälp av tusentals frivilliga fågelmatare. Förra året deltog 20 000 fågelräknare och vi vill bli ännu flera. Ni kan också hjälpa till att räkna fåglar. Avsätt en halv timme till att räkna era fåglar vid fågelbordet, ni får mer än gärna avsätta mer tid om möjlighet finns.

Mandarinand Aix galericulata
Är det en Svensk vinterfågel?

Hur går det till?

Under tiden 25 till 28 Januari kan ni vid flera tillfällen räkna era fågelarter. Och det är det antal ni får som störst rapporterar ni in. t.ex. Fredag 7 Talgoxar, Lördag 3 Talgoxar och Söndag 5 Talgoxar. Då är det fredagens antal som är störst som ni rapporterar in till https://vinterfaglar.se/

Ni finner mer information här https://vinterfaglar.se/page/2
Om ni inte har tillgång till en fågelbok kan ni få hjälp med artbestämning här http://bakgrunder.com/bloggen/svenska-faglar/

Väl mött ute i naturen Rolf Kokkonen

Hej allihopa!

Första halvan av första säsongen är igång och jag tycker allt vi har fått en bra start! I skrivande stund så finns det fynd noterade från hela 60 atlasrutor i landskapet, där ca 45 är bokade av inventerare. Många med enbart ströfynd av tex strimlus och hårig bärfis – men även dessa ska in! Säsongen har redan resulterat i stor lärdom gällande bestämning av nymfer, värdväxtsök, födosök, metodiker och habitatpreferenser. Jag är glad över att så många mailar frågor, högt och lågt, gällande såväl projektet som övriga intressanta fynd i samband med inventeringarna.

Den extremt varma och torra sommaren har som ni säkert märkt påverkat insektsfaunan under året – bärfisarna är inget undantag. Fenologin (årligt återkommande faser i naturen) är smått rubbad och torkan kan påverka såväl beteende som förekomstmängder. Detta till trots så tycker jag ändå man hittat rikligt med imago under våren och nymfer nu under sommaren, vilket känns lovande inför sensommaren och hösten.

Juli har börjat och augusti står för dörren. Med en fin inventeringsinsats under våren bakom oss ser jag med spänning fram emot vad resten av året har att erbjuda. Nu kommer merparten av arterna att ömsa till imago i rikliga mängder, något vi såklart ska ta tillvara på och inventera.

Några tips som inte kan sägas nog för många gånger:

  • Ruderat-, sand- och torrmarker. Dessa är riktiga hotspots för bärfisarna och det gäller en stor mängd arter.
  • Värdväxter och andra intressanta växter. Skogstry, harris, lupiner, oxtunga, jolster, violer, etc. Genom att noggrant söka på, under och i närheten av intressanta växter kan man göra många spännande fynd!
  • Testa nya metoder – inte minst slaghåvning och bankning! Entomologiska föreningen har tagit hem slaghåvar som nu finns för försäljning.
  • Rapportera allt! Glöm inte de vanliga arterna. Rapportera även gärna från andra rutor om ni råkar stöta på bärfisar på semestern eller liknande.

Bra kämpat i värmen, nu får vi hoppas att resten av säsongen är lika givande!

Mvh Torbjörn Blixt